Många känner till tjuvlyssnat.se. Det är en mycket underhållande sida…en av mina favoriter. Men det som publiceras där kan också ofta ge upphov till diskussioner, argumentering eller gräl. Det senaste jag läste handlade om tro/”icke-tro” och s.k. evangelisation. Sådana frågor har ju länge varit aktuella i vårat inskränkta svenskfinland och säkert i de flesta andra västländer också. (Tredje världens länder har kanske andra ”problem” att diskutera.) Nåja, hursomhelst kan jag inte förstå hur en del personer resonerar. Vad i hela världen är det som är så påträngande med att någon berättar om sin tro??? Eller som någon på tjuvlyssnat uttryckte det:
”Religionsfrihet i [Finland]: Är du kristen så håll käften, är du ateist så får du säga vad du vill!”
Det fortsätter med ännu flera passande påståenden:“Och de mest otippade, ateisterna, är de jävligaste missionärerna av dom alla.”
Så rätt, säger jag bara! Många som kallar sig ateister (eller icke-troende) är så urbota barnsliga att de verkligen måste hävda sin rätt att tänka som de gör. Relax alltså! De kallar kristna fanatiska, löjliga ja-sägare, men själva är de (lika) snabba att berätta om sin livsstil. ”En person som tror på en gud måste vara känslomässigt instabil, ha en lägre intelligensnivå” eller liknande. Kom igen alltså, snacka om att det säger mera om dem själva än vad det säger om troende!
En person skriver på tjuvlyssnat:”Om jag kan respektera dig för att du inte tror kan väl du sluta håna mig för att jag gör det?”
Men nej, det är just det barnsliga människor inte kan. Eller ursäkta mig, kanske inte alla är barnsliga. En stor del är säkert också osäkra, andra är arroganta osv.
Och sedan har vi den mest inskränkta kommentaren av alla:”De är tragiskt att det finns de som fortfarande är så rädda för livets förgänglighet att de hellre lever hela sina liv styrda av en löjeväckande saga. Hellre trygghet än verklighet.
De får gärna tro på sina grejer, men jag vill helst inte att de gör något som påminner mig om att de fortfarande existerar nu, 2007. Jag blir så ledsen av att se individer som skulle kunna vara intressanta och vuxna tänkade människor sälja sig åt sin rädsla på det viset.” Det enda jag har att säga till det är suck!
Och en lite bättre kommentar: ”Hur många påträngande pingstvänner har du stött på? Ärligt talat. Det är ju bara en uttjatad gammal klyscha…
Och om du har svårt att respektera en grupp på ca 90 000 människor i Sverige och flera 100-tals miljoner i världen, bara för att du eventuellt stött på ett par jobbiga personer, så bidrar ju du till respektlösheten och är lika illa som påträngande pingstvänner.”
Men det vet vi ju att det inte kommer att bli lättare. Så allt detta som jag skrivit är nog mera ett konstaterande, inte ett försök att omvända världen. Man behöver nog inte skälla på folk, de mår tillräckligt dåligt ändå. Och skippa tjatet om att du har ett riktigt bra liv. Vem som helst förstår ju att det inte är bra utan mening. Eller visst, för mig får du nog tro att din farfars farfars farfar var en gorilla och att meningen med ditt liv här är att hitta en pojk/flickvän, skaffa barn(så att arten lever vidare) gå till ditt tråkiga jobb(eller ditt intressanta, men förgängliga jobb) och sen plötsligt slockna och så var det hela över. Och om tio år är det ingen längre som tänker på dig. The end.
. Förut tittade jag bara på Sveriges Tv, som mest kunde jag någon gång titta på vädret från FINtv, eller något sportprogram som inte sändes på SWE. Men nu har jag efter tre år i den finländska huvudstaden äntligen vant mig. Jag har t.o.m. hittat nya favoritprogram…fast visst, de flesta är ju importerade program såsom t.ex. Project Runway, som jag nämnde tidigare. Men Noriko show är ett finskt program som jag tycker är roligt…men så småningom börjar det bli lite enformigt.
